Hur många länder har en skärgård
I den vetenskapliga litteraturen kallas de specifika förhållanden som påverkar öars utvecklingsmöjligheter och öbornas handlingsfrihet för insularitet. Bild: Enda kvarvarande yrkesfiskebåt på Åstol. Små öar utan fastlandsförbindelse har både likheter och skillnader med fastlandsbaserad glesbygd. Ö-samhällen är dock inte maktlösa. Bilder på svenska öar och skärgårdar används således flitigt för att förmedla en attraktiv bild av Sverige både i besöksnäringssammanhang, men också för bilden av Sverige som en nation som har fantastisk och ren natur.
Många är folkbokförda på fastlandet men vistas ändå stora delar av året på sina respektive öar.
Statistiken visar att antalet befolkade öar har minskat stadigt under de senaste åren. Samtidigt har ö- och skärgårdssamhällen en historia och kultur som bygger på en stor anpassningsförmåga och att man har fått förlita sig på sig själva, utan myndigheters hjälp och stöd. En del forskning pekar på att ö-samhällen kan vända samhälleliga och andra utmaningar till möjligheter genom att dra nytta av öns resurser och mobilisera lokalsamhället och lokala resurser.
Öar är ofta mer känsliga för förändringar i miljö och annan extern påverkan än andra områden. Även om det finns variationer så påverkas många skärgårdssamhällen av en långsiktig negativ befolkningstrend.
I stockholms skärgård webbkryss
Utmaningarna till trots utgör öar viktiga områden för rekreation och i en svensk kontext utgör öar viktiga symboler på både regional och nationell nivå. Trots att öar omfattas av ett eget policyområde på EU-nivå, saknar Sverige idag en sammanhållen politik för öar och skärgårdar. Fotograf: Håkan Tunón. Att räkna ö-befolkningen utifrån folkbokföring kan dock vara missvisande. Sverige har över små öar och ett stort antal skärgårdar, både runt Sveriges alla kustområden, men också i insjöar.
Ett tydligt särdrag och en konsekvens av besöksnäringens ökade betydelse över tid är att öbefolkningar ofta är direkt eller indirekt beroende av inkomster från sommarturismen. En annan, och internationellt viktig fåra i forskningen belyser ö-samhällenas relation till världen utanför ön och det ekonomiska, sociala och kulturella avståndet mellan ö-samhällen och fastlandssamhället. Svenska öar och skärgårdar utgör inget undantag.
Begreppet används för att beskriva de komplexa och ofta svårförståeliga kopplingar mellan öar i en skärgård, mellan enskilda öar och fastlandet och mellan hela skärgården och fastlandet.
Begreppet beskriver den specifika typ av periferalitet som kännetecknar öar och som ofta anses utgöra ett utvecklingshinder för ö-samhällen. Sverige är rikt på öar och många av dessa ligger nära en storstad.
Ö-forskning är inte ett stort forskningsområde i Sverige. Men vad är det som gör ö-kontexten till en speciell sådan?
Att forska om öar och skärgårdar i en svensk kontext
Trots ö-samhällenas historiska överlevnadsförmåga finns det nu indikationer på att många ö-samhällen riskerar att ha svårt att överleva över tid. Men trots detta kan det ekonomiska, sociala och kulturella avståndet till storstäderna och urbana områden vara omfattande. Möjligheten att skapa positiva utvecklingstrender anses vara beroende av kvaliteten på de egenskaper som kännetecknar sociala relationer på lokal nivå, så kallat socialt kapital, men också av kulturella värden liksom lokala formella och informella normer och regler som påverkar ö-samhällen i antingen positiv eller negativ riktning.
Insularitet förstärker en känsla av närhet till den naturliga världen och avståndet till fastlandet. Öar har ofta begränsat med resurser och lider av brist på agglomerationeffekter, därför är marknaderna små och möjligheterna till permanent anställning på plats begränsade. Trots relativt korta avstånd, räknat i antal kilometer, är kombinationen båt, buss, tåg eller bil ofta komplicerad.
Vad omfattar forskningsfältet ö-forskning? Det kan vara olika infrastrukturlösningar som inte är anpassade efter ö-samhällenas verklighet, eller lagar och regler som är svåra att tillämpa i en ö-kontext. En till synes vardaglig resa för att göra vardagliga saker kan ta omfattande tid i anspråk och omvandlas till en logistisk balansakt. Bild: Åstol, Bohusläns skärgård. Detta är bara ett av många exempel som illustrerar varför öar som samhällelig kontext behöver studeras utifrån ett eget perspektiv, nämligen ön.
Om man räknar bort Gotland, bor det idag mer än 30 personer på relativt små öar utan fastlandsförbindelse och det finns mer än öar med permanent, folkbokförd befolkning. Ett exempel är strandskyddet som begränsar möjligheterna att bygga nära vatten, men som är en nödvändighet på vissa öar när viss lagstiftning kräver ombyggnation eller nybyggnation för att klara miljöstandarder, eller branschspecifika krav.
1 kommentar
Forskningen belyser också den komplexa fragmentisering som påverkar öar och skärgårdar och som omfattar både rumsliga och institutionella dimensioner. Detta gör att den ekonomiska aktiviteten fluktuerar över året. Enligt samma siffror hade öar färre än 10 invånare under , en siffra som visar att många ö-samhällen har nått en kritisk befolkningsmängd. Att gå till tandläkaren, besöka frisörsalongen i staden, eller åka till jobbet är betydligt mer komplicerat för den som bor på en ö utan fastlandsförbindelse än för den som bor på fastlandet.
Avsaknaden av egen sammanhållande politik är bara ett av många skäl till att mer kunskap om ö-frågor behövs.