Moraliska dilemman för barn
Senaste uppdateringen: 27 december, En av de mest komplicerade sakerna för föräldrar är att lära barn skillnaden mellan gott och ont. De visar att om forskarna understryker karaktärernas intentioner under historien genom att använda bilder och leksaker för att hjälpa barnen förstå, kan barnen införliva intentioner i sin bedömning. Men forskning har visat att barn är kapabla att utvärdera gott och ont mycket mer likt vuxna än vi tidigare trodde.
Nyligen utförda studier visar att Piagets och Kohlbergs teorier om moralisk utveckling är missvisande. Om en handling har negativa resultat är det mer troligt att både barn och vuxna tror att det var det som var meningen. Alla ting är lika, dåliga resultat tros vara avsiktligt utförda, men inte goda resultat. Överväger barn verkligen inte intentioner? Flera decennier senare kom Lawrence Kohlberg fram till en egen teori om moralisk utveckling.
Skriven av Eva Maria Rodríguez.
Studier på senare tid antyder att barns moraliska bedömningsförmåga är mer komplex än vi trott. Detta är delvis på grund av att vuxna förebilder måste sätta konsekventa exempel för vad riktmärket är. Om den å andra sidan upprätthåller en norm ser vi den inte som avsiktlig. Filosofen Richard Holton säger att vår intuition om andra människors intentioner förklaras av huruvida handlingen kränker eller upprätthåller en norm.
Det är en märklig symmetri i tillskrivningen av avsiktlighet angående de förutsagda effekterna av folks handlingar. Psykologer som följde honom har även studerat hur moralisk utveckling uppstår och hur barn tänker om rätt och fel. Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González. För att studera moraliskt resonemang presenterade Piaget noveller för barnen.
Men till vilken grad är intentionerna och resultaten viktiga för barnen? De senare studierna hävdar att barn matchar den vuxna tendensen att balansera intentioner med resultat i sin moraliska bedömning. Ett möjligt svar har att göra med normöverträdelser. Enligt Kohlberg hänvisar barn mellan 2 och 10 år till de associerade bestraffningarna och belöningarna när de gör moraliska bedömningar.
Varför är barn och vuxna mer benägna att säga att handlingar med negativa sidoeffekter är avsiktliga? Under 30 talet förklarade den schweiziske psykologen Jean Piaget , känd för sin teori om kognitiv utveckling, att barn går igenom tre stadier av moraliskt resonemang under sin mognadsprocess. Svaret på hur barn tänker om rätt och fel är dock inte så enkelt.
Våra trosuppfattningar om andra människors intentioner beror på huruvida resultatet av handlingen var bra eller dålig. Istället fokuserar de på de faktiska händelserna, det som hänt.
Hur gör barn moraliska bedömningar?
Detta när frågorna är tydliga och ställda på ett sätt som barnen kan förstå. Vi tror att folk följer normerna utan stor ansträngning men att de gör en medveten sådan för att bryta mot dem.
Om en handling är bestraffad är den dålig. De första få studierna som använde sig av moraliska dilemman var missvisande eftersom de var för komplexa. Fram tills relativt nyligen trodde man att små barn inte var kapabla att göra riktiga moraliska bedömningar eftersom de inte tar vissa faktorer i bedömning, såsom intentioner. En anledning till att intentioner måste få en uttrycklig betoning är för att det är svårt för barn att komma ihåg varje detalj.
Det finns ingen större osäkerhet än att ge vingar åt barnen och lära dem att flyga.
Etiska dilemman i vården
Efter att ha dokumenterat och sammanfört deras svar om flera scenarion som innehöll moral, slog Piaget fast att barn är oförmögna att ha en personens intentioner i åtanke när de bedömer moralen i deras beslut. Han presenterade moraliska dilemman för barn för att bestämma hur de tänker om gott och ont. Dessutom förstod inte forskarna direkt barnens kognitiva förmågor. Detta är känt som Knobe-effekten. Om den överträder en etablerad norm tror vi att handlingen är avsiktlig.
Innan man lär dem vad som är rätt och fel är det viktigt att förstå hur barn överhuvudtaget gör moraliska bedömningar. Forskning på både barn och vuxna föreslår att ens bedömning av en intention kan ändras beroende på handlingens resultat.