Hur påverkar plast ekosystemet
En sködpadda som fastnat i plastskräp och drivande fiskenät, som kallas spöknät. Plast som ofta bara används en gång innan den bränns upp och bidrar till klimatpåverkan — eller hamnar i naturen. Det är lätt, billigt och har flera användningsområden där den är svår att ersätta, till exempel i sjukhusmateriel, datorer och bilar.
I vår rapport Rätt plast på rätt plats ger vi en övergripande bild av plastproblematiken och presenterar en mängd förslag på hur samhället kan plastminimera och förbättra återvinningen av plast, så att våra hav i framtiden blir plastfria. Du behövs i det arbetet! Hur vi påverkas av att äta djur som i sin tur har ätit plast finns det ännu inga studier på.
En del av detta slam sprids som gödsel på oekologiska åkrar, resten används som fyllnadsmaterial eller blir till planteringsjord. Därför behöver vi en ny plan för plast. Plaster i hygienprodukter måste förbjudas och plastfibrer från textil effektivt fångas upp av tvättmaskiner och reningsverk innan de når haven. Även konstgräsplaner är en stor källa till mikroplaster på land.
Plast i havet. De djur som äter plastskräp kvävs eller får inre skador, och plastbitarna kan ge dem en falsk mättnadskänsla som gör att de svälter. Många fiskar och andra havsdjur misstar riktigt små plastbitar, mikroplaster, för plankton.
Valar, sälar, sjöfåglar, sköldpaddor och många andra djur fastnar i skräpet och drunknar, svälter ihjäl eller skadas svårt. En stor del av den plast som hamnar i havet är engångsförpackningar och plastpåsar. Plasten måste in i den cirkulära ekonomin där allt vi tillverkar i högsta möjliga grad återanvänds eller materialåtervinns och ytterst lite slängs och eldas upp. Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen.
Mikroplaster spolas dessutom ut i haven från våra reningsverk. Det bästa är om en inhandlad plastprodukt kan användas under lång tid, för att sedan återanvändas eller materialåtervinnas till en liknande produkt.
Plast, ett växande miljö- och klimatproblem: hur kan Europa vända trenden?
I havet sönderdelas plastskräpet långsamt till mindre delar och blir till slut till så kallade mikroplaster, som inte bryts ned på flera hundra år och som är nästintill omöjliga att fånga upp. Hur mycket av de partiklarna som når haven finns det idag ingen forskning om, men det mesta hamnar i vägrenarna. Vi måste minska mängden onödig plast.
Tyger av syntetmaterial , som fleecefiltar och kläder av polyester och akryl, släpper mikroplaster när de tvättas. Matförpackningar, flaskor, plastpåsar, fiskenät och fibrer från syntetkläder. Förlorade fiskeredskap, som nät av nylon, sönderdelas också till mikroplaster.
En filt eller tröja av polyesterfleece ger ifrån sig tusentals mikroplastpartiklar vid varje tvätt. Hur plasten som hamnar i jorden påverkar ekosystemen finns det inte heller någon forskning om i dagsläget. Men mycket av den plast som används idag används i onödan.
Rätt plast på rätt plats: en mer hållbar plastanvändning - Naturskyddsföreningen
Det mesta av dessa plastpartiklar fångas upp av reningsverken och hamnar i slammet. Startsida Miljögifter Plast i havet. Dessutom innehåller vissa hygienprodukter tillsatt mikroplast. Även om reningsverken tar hand om den mesta mikroplasten, så hamnar ändå miljontals mikroplastpartiklar i våra vattendrag varje timme, bara i Sverige.
Vi människor befinner oss överst i näringskedjan. Vi vill minska mängden onödig plast i samhället och öka materialåtervinningen av plast. Varje år skadas mängder av djur av plasten i havet. Idag tillverkas stora mängder svårnedbrytbar plast av fossil olja. Plast är på många sätt ett bra material.
Hur och varför hamnar plast i havet, och vad händer med den sen? Men innan de har sönderdelats flyter näten runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn. Stå upp för naturen Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. På land kommer en stor andel av mikroplasterna från nötning av bildäck. De är nu förbjudna i produkter som sköljs av, som peeling och tandkräm, men får fortfarande förekomma i smink.
Majoriteten av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts till havet med regnvatten, vindar och floder.