Hur ärvs kön hos människan
Courtesy of S. Gartler et al. Oftast finns det då en tröskeltemperatur. Hos vissa arter uppkommer hanar vid höga och honor vid låga temperaturer, hos andra hanar vid låga och honor vid höga. Vad är det som avgör om ett foster blir hona eller hane, flicka eller pojke. Förvånande nog är skillnaderna mycket stora mellan olika djurgrupper. Könsbestämning med könskromosomer Könet kan bestämmas genetiskt, ofta av särskilda könskromosomer i arvsmassan.
Doskompensation förekommer hos däggdjur, men inte hos fåglar. Vid temperaturer ovanför tröskeln utvecklas embryot till det ena könet, vid temperaturer under tröskeln till det andra. Hos människan och nästan alla andra däggdjur har hanar en X-kromosom och en Y-kromosom, honor två X-kromosomer.
Kromosomer
Därmed får generna i X-kromosomen lika stor effekt hos båda könen. Hos vissa ryggradsdjur, bland dem människan, bestäms könet av genetiska skillnader mellan honfoster och hanfoster. Alla rygggradsdjur har en gulesäck, förvånande nog även däggdjuren. Inaktiveringen av kvinnors ena X-kromosom gör att både kvinnor och män bara har en aktiv X-kromosom i sina celler.
Könsidentitet och könsuttryck -
Märgen kan ge upphov till testiklar. Temperaturbetingad könsbestämning Könet kan också bestämmas av miljöfaktorer, vanligen av den temperatur som det utvecklande embryot utsätts för under en kritisk period. I könscellerna, det vill säga äggcellerna och spermierna, finns det ett exemplar av varje kromosom. Så småningom bildas ett par genitalkammar i kroppshålans bakre vägg. Föregångarna till äggcellerna och spermierna härstammar märkligt nog inte från fostret, utan från gulesäcken vägg, alltså det cellskikt som omger äggets gula.
Bildens kromosomer är från en man. Åter andra arter har två tröskeltemperaturer. Könskromatinet är en inaktiverad X-kromosom. Män har två olika könskromosomer, X och Y. Kvinnor har däremot två likadana könskromosomer, båda X. Deras ena X-kromosom inaktiveras dock mellan celldelningarna till en så kallad "Barr body". Längst ner till höger ser man Y-kromosomen tillsammans med den större X-kromosomen.
Därifrån vandrar dessa så kallade primordiella könsceller till genitalkammarna. Könet är inte bestämt i tidiga embryon Hos tidiga embryon av ryggradsdjur är könet ännu inte bestämt.
Hos andra bestäms könet märkligt nog av miljön, vanligen av den temperatur som fostret utsätts för. Däggdjurens gulesäck innehåller emellertid ingen gula, utom hos de äggläggande kloakdjuren.
I alla andra celler finns två exemplar av varje kromosom, med ett undantag. Pilarna visar könskromatinet "Barr body" från en kvinna i två cellkärnor, som färgats på olika sätt. Intressant nog är det sannolikt just frånvaron av doskompensation som bestämmer könet hos fåglar, mera därom längre ner på denna sida.
Den inaktiverade X-kromosomen, könskromatinet "Barr body" kan iakttagas i honliga cellkärnor. Människans 46 kromosomer, ordnade parvis. Därmed blir effekterna av denna kromosoms gener lika stora hos båda könen, så kallad doskompensation. Hos honor inaktiveras dock den ena X-kromosomen, vilket gör att båda könen producerar lika mycket av denna kromosoms genprodukter.
Dessa kammar innehåller en bark och en märg. Läs om fosterhinnor på en annan sida. Barken kan ge upphov till äggstockar ovarier. Texten fortsätter under bilden. Hos fåglar har däremot hanar två Z-kromosomer, honor en Z-kromosom och en W-kromosom.