Vad räknas till fjällen
De viktigaste landskapsformande processerna i fjällen är vittring och erosion. I det svenska riksspråket används ordet fjäll framför allt om berg i de nordiska länderna, men ibland även om berg med en form som är karakteristisk för att ha skapats av stora ismassor och därför utmärks av relativt flacka sluttningar och avrundade former. Fjäll finns huvudsakligen i de områden där inlandsis dragit fram, det vill säga i Finland , Kanada , Ryssland , Skandinavien se Skanderna och Storbritannien samt på Svalbard , Island och Grönland.
Beroende på hur berggrundsplattorna, de så kallade skollorna , hamnade vid fjällkedjans bildande, har erosionen verkat på olika sätt. Över längre tidsperioder är inlandsisarna av störst betydelse.
Bästa tiden att vandra i fjällen (Fjällvandring olika årstider) - Nomaderna
Fjäll är berg eller mer flacka landskap, vars högsta punkt når över skogsgränsen. Ordet används också för andra berg, dels regionalt, dels i en del dialekter. Någon gång i framtiden kommer endast flacka slätter att återstå av dagens fjäll. Exempel är högplatåerna Vättlefjäll och Alefjäll nordost om Göteborg med en höjd av cirka meter över havet, Lackarebäcksfjället och Safjället i Mölndals kommun och Herrestadsfjället, nästan meter högt, nordväst om Uddevalla samt högplatån Kynnefjäll i Tanums kommun vars högsta punkt är meter över havet.
Främst på Grönland, men även i vissa områden längs nordkusterna i Kanada, ligger delar av inlandsisen kvar. Karaktäristiskt för bergsområden som täckts av inlandsis eller större glaciärer är U-dalarna , vilka i fjällområden är tydligast i högfjällen. Frostsprängning sker genom att vatten, som trängt in i små sprickor i berget, fryser och därmed utvidgas.
Fjäll i sverige karta
Det finns två olika typer av vittringsprocesser: kemisk vittring och mekanisk vittring. Fjäll kännetecknas främst av toppar utan trädvegetation, rundade former, flacka sluttningar och jämförelsevis låga relativa höjdskillnader. Det finns många slag av erosion, men i fjällkedjorna är glacialerosion dominerande. Fjällen är mycket gamla berg som har nötts ned under miljontals år.
I norsk bokmål används ordet fjell om berg i alla länder. Mekanisk vittring har större inverkan än den kemiska och sker främst genom frostsprängning. Vissa bergarter är dessutom mer lättvittrade än andra; till exempel är kalksten mer lättvittrat än amfibolit. I ångermanländska dialekter är fjäll den innersta bortersta , obebyggda delen av en by eller socken där fäbodarna ligger.
I Västsverige och Norge kan ett fjäll vara ett berg eller ett flackt landskap som är mer höglänt än omgivningen.
I Västsverige benämns ett berg eller ett flackt landskap som är mer höglänt än omgivningen ibland fjäll. Till exempel är de norska fjällen, vars skollor står nästan vertikalt, högre och spetsigare än de svenska, vars skollor ligger mer horisontellt. Till följd av detta består jordarterna i och nedanför fjällkedjor ofta av osorterade partiklar av mycket varierande storlek, så kallad morän. Den mjuka U-formen har uppstått genom att berget slipats och nötts av en ismassa som rört sig över landskapet och malt ned berget.
Bästa tiden att vandra i fjällen (Fjällvandring olika årstider)
I fjällkedjor är alla stora dalar U-dalar medan de mindre ibland kan vara formade av rinnande vatten som grävt sig ned genom berget. Den kemiska vittringen påverkar främst kalkrika bergarter vilka långsamt bryts ned av till exempel kolsyran i regnvattnet. Kraften som den bildade isen utövar är så stor att stenblock kan sprängas loss ur berggrunden. Ett fjäll kännetecknas där i stället av lågväxt alpin -och subalpin vegetation.
De högsta fjälltopparna består nästan alltid av svårvittrade bergarter. Dessa så kallade V-dalar är mycket yngre än de ibland uråldriga U-dalarna, som ofta anläggs redan under fjällkedjors skapande. I östra och norra delen av Sverige avses endast områden vars högsta punkt når över skogsgränsen [ 1 ] , där sammanhängande skog inte förekommer och där träd saknas helt i högfjällsområden.
Erosion är den process då ett berg slits ned och med tiden utjämnas. Fjällkedjorna har varit flera kilometer högre än vad de är idag, men erosionen har minskat höjden, medan den tektoniska landhöjning som skapade fjällen har upphört. I norskan och isländskan kan fjäll fjell respektive fjall användas om alla typer av berg oavsett geografiskt läge, höjd och utseende.
Ett fjäll kännetecknas i stället av lågväxt alpin och subalpin vegetation. I engelskan förekommer ordet fell , till exempel i namnet på Englands högsta berg Scafell Pike.
Vid vittring bryts en bergart ned till sedimentära partiklar. Härifrån härleds bland annat sockennamnet Fjällsjö. Fjällkedjorna har begravts av många olika inlandsisar under årmiljonerna och både isen och dess smältvatten har ändrat de ursprungliga landformerna. Tätorten Fjällbacka har fått sitt namn eftersom den ligger i backen under det 74 meter höga Vetteberget.
Fäbodskogen kallas då för fjällskog jämför Nätra fjällskog och man skilde mellan hemfjäll fäbodar nära hemmet och långfjäll fäbodar längre bort , samt huvelfjäll fäbodar som användes om våren och höstfjäll fäbodar som användes om hösten. I högfjällen, där frostsprängning är vanlig, finns ofta stora områden med stenblock som brutits loss från bergväggarna.