Hur grundar man en stad
Alla kommuner communes är likställda det finns nära 37 Den franska statistikmyndigheten INSEE definierar efter vissa kriterier orter med över 2 invånare som ville eller officiellt unité urbaine. Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånad från lågtyskans stat. Stad fornsvenska för köpstader , var i juridisk mening en genom utbrytning från den omgivande landsbygden särskilt bildad kommunal enhet, som erhållit stadsprivilegier.
Detta förklarar varför ordet ingår som beståndsdel i ord som " eldstad ", " stadfästa " och " stadga ".
Några sakliga skillnader mellan dessa och övriga kommuner finns dock inte. Även i de övriga nordiska språken ingår ordet, som i till exempel danskans sted , som betyder plats. Handel av någon större betydelse var ofta bara tillåten i städer eller andra reglerade orter i Norden till exempel köpingar. Ursprunget är det samgermanska ordet staþer med betydelsen "plats", ett ord som i modern svenska finns kvar i till exempel " verkstad ", " bostad " och " stadga ".
Folkmängden är i många avseenden avgörande för huruvida en stat eller en organisation definierar ett område som en stad, vilket exemplen nedanför tydliggör. Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe".
Sammanläggningar av kommuner genomfördes inte i lika stor utsträckning i Finland som i Sverige. Dessa kan vara geografiska eller juridiska. Det kan resultera i att områden som rimligen bör definieras som urbana inte får denna definition då de faller utanför den lagliga stadsgränsen. Som en lösning på detta problem har stater börjat ta hänsyn till en rad andra faktorer som också anses definiera urbanitet, till exempel pendlingsavstånd.
Den formella skillnaden mellan kommuntyperna avskaffades år Bebyggelsegeografiskt talar man i Danmark om by , vilket är detsamma som en tätort i Sverige. Vid sammanläggningar övergår titeln till den nya kommunen.
Staden som lokaladministrativt område kan också i vissa länder och tidsperioder utgöra detsamma som en kommun primärkommun eller stadskommun eller utgöra kommunens huvudort. Där bestämmer dock fullmäktige över kommunens namn och i §5 i Finlands kommunallag föreskrivs: "Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle".
Detta var ett sätt för statsmakten att reglera handeln för att kunna säkra möjligheten till skatteuppbörd. Även i Finland infördes en enhetlig kommuntyp. Förhållandena i Finland var likartade de i Sverige. Rådstuvurätterna förstatligades och namnändrades till tingsrätter. Enligt Pacione utgår stater ifrån fyra faktorer eller kriterier för att definiera urbanitet: folkmängd, ekonomisk bas, administration och funktionalitet.
Därav följer att i dessa kommuner heter kommunfullmäktige stadsfullmäktige och kommunstyrelsen stadsstyrelsen. En stad är en större eller mer betydande tätort , [ 1 ] ofta centralort för en administrativ region , dess jurisdiktion , handel, industri och kommunikationer.
Stad – Wikipedia
Efterledet -sta i ortnamn, och efterledet -stad i de fall orten aldrig har haft stadsprivilegium och förledet inte är ett kunganamn, åsyftar också "ställe, plats", alternativt "gränsområde, utmarker, nybygge". Den tredje faktorn, administrativa kriterier, innebär att områden fastställs som urbana utifrån lagar, vanligtvis sådana som fastställer stadsgränser.
I motsats till antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. Att definiera utifrån ekonomisk bas kan betyda att ett område definieras som urbant om en viss procent av befolkningen är sysselsatt inom en viss arbetssektor, vanligtvis tillverkningsindustrin.
Dessa avser funktionalitet. Städer har funnits sedan forntiden och återspeglar civilisationens utveckling, där näringarna i staden typiskt inte var jordbruk , utan mer förädling av varor, handel och administration. De så kallade "nya städerna", bildade efter , saknade magistrat och rådstuvurätt liksom yngre städer i Sverige. Bebyggelsegeografiskt används liksom i Sverige begreppet tätort fi.
Staden har ofta en innerstad eller stadskärna som karaktäriseras av koncentrerad stadsbebyggelse. Staden fungerar i förhållande till sitt omland landsbygd och förorter som en mer eller mindre självständig enhet. Det svenska ordet finns belagt i denna betydelse sedan talet Skånelagen som fornsvenska staþer , till lågty. Det finns i Belgien kommuner med stadstitel, med befolkningstal mellan och Danmark hade tidigare stadsprivilegier och städerna kallades købstad.
Vad är en stad?
Liksom i Sverige blev privilegierna urholkade under talet. Det finns ingen allmänt och internationellt vedertagen definition. Alla städer i Finland är också kommuner och nästan alla innehåller även landsbygd.