Hur ansåg kommunisterna att
Då Manifestet förblev den mest lästa av Marx' skrifter har dock vissa av dessa föråldrade idéer kommit att förknippas med marxismen. Cirkeln fick till en början stöd av kungen, men efter de så kallade marsoroligheterna i Stockholm på våren blev cirkeldeltagarna misstänkta för uppvigling och Götrek förhördes av polisen. Men de har en värld att vinna.
Den svenska översättningen var den första och utkom redan några månader efter att det tyska originalet publicerats i London.
Vad innehåller Kommunistiska manifestet?
Men man fann inga sådana tendenser och Götrek själv såg sig snarare som en efterföljare till Kristi lärjungar. Schultzes Boktryckeri , men saknar uppgift om både översättare och förläggare. Istället pekar Marx och Engels ut arbetarklassen, proletariatet, som den nya revolutionära klassen: " Kapitlet behandlar kommunisternas roll och hur dessa förhåller sig till arbetarklassen i allmänhet.
Utgivaren var bokförläggaren och bokhandlaren Pehr Götrek som var en av deltagarna i Stockholms bildningscirkel. Den var ett led i de första försöken att organisera Sveriges arbetare. Man har antagit att Götrek fick kännedom om Manifestet genom en svensk kongressdeltagare i London. Proletärer i alla länder, förena er!
Men de säger vidare att manifestet är "ett historiskt dokument, som vi ej mer anser oss ha rätt att ändra. Ett exempel på detta är teorin om den s. Men den rörelse bland arbetarna som fordrade en grundlig omdaning av samhället kallade sig kommunistisk. I det korta avslutningskapitlet slås det fast: "Kommunisterna Må de härskande klasserna darra för en kommunistisk revolution.
Manifestet skrevs ursprungligen på tyska och gavs ut i London den 21 februari Både inledningen och avslutningen av manifestet har blivit bevingade ord. Tvärtom förekommer det i Manifestet skrivningar som senare helt skulle vederläggas av Marx.
Här finns de svenska kommunisterna kvar
Manifestet börjar: "Ett spöke går runt Europa — kommunismens spöke" och avslutas: "Proletärer i alla länder, förenen eder! Erfarenheten av Pariskommunen , ledde Marx och Engels till att fördjupa sin analys av statsmakten, och de började uppfatta manifestet som delvis föråldrat. Kommunistiska manifestet skrevs innan Marx stora ekonomiska studier under talet och framåt och innehåller därför inte den utvecklade marxismens analys av kapitalismen.
Målet är det klasslösa samhället : "När proletariatet i kampen mot bourgeoisin med nödvändighet förenar sig som klass, genom en revolution gör sig till härskande klass och som härskande klass med våld upphäver de gamla produktionsförhållandena, så upphäver det med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas existensbetingelser, klasserna över huvud taget och därmed sitt eget herravälde som klass.
Att manifestet kom att kallas kommunistiskt och inte socialistiskt förklarar Engels i ett förord till manifestet med att det fanns två slags socialister: å ena sidan utopister som redan då blivit betydelselösa och å den andra "en mångfald sociala kvacksalvare , som ville avskaffa de samhälleliga missförhållandena med sina olika universalmedel och allsköns lappning, utan att på minsta sätt röra vid profit eller kapitalet.
Engels säger vidare: "Och då vi redan på den tiden avgjort var av den uppfattningen att 'arbetarnas frigörelse måste vara arbetarklassens eget verk', så kunde vi icke ett ögonblick vara i tvivel om, vilket namn vi skulle välja. Kommunisternas förbund höll kongress i London i slutet av och där var Marx och Engels tongivande.
I förordet till års tyska upplaga klargör de att " arbetarklassen kan inte helt enkelt ta det färdiga statsmaskineriet i besittning och sätta det i rörelse för sina egna ändamål". Här skisseras den historiska utvecklingen så som Marx och Engels uppfattade den. Götrek stod i förbindelse med Kommunisternas Förbund i London.
Vad lönearbetaren således genom sitt arbete tillägnar sig räcker blott till för att uppehålla livet. Kapitlet inleds med den kända frasen "Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp " och fortsätter med att i korta drag beskriva feodalismens övergång till kapitalism. Proletärerna har i den ingenting annat att förlora än sina bojor. Manifestet består förutom inledningen av fyra kapitel och innehåller både historisk analys och politisk agitation.
Här polemiserar Marx och Engels mot olika politiska och intellektuella riktningar som under talet kallade sig socialistiska eller kommunistiska och de anger följande huvudriktningar: den feodala socialismen, småborgerlig socialism och den tyska eller "sanna" socialismen. Borgarklassen, bourgeoisien, beskrivs som en revolutionär klass som omdanat samhället efter sina egna behov, men som kommit till en situation där den inte längre kan föra utvecklingen framåt.
Den svenska översättningen trycktes hos f. Kommunistiska manifestet eller Det kommunistiska partiets manifest tyska : Manifest der Kommunistischen Partei är en skrift utgiven den 21 februari i London av Karl Marx och Friedrich Engels på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund.
Skriften har haft mycket stor betydelse för arbetarrörelsens ideologiska utveckling. Det framgår att kommunisterna ser sig själva som arbetarklassens mest medvetna del och att de kommer att ta ifrån borgarklassen allt kapital och centralisera alla produktionsmedel till den av proletariatet organiserade staten. Kongressen beslutade att ge ut ett program och Marx och Engels fick i uppdrag att författa det i enlighet med kongressens riktlinjer.