Vad betyder konsekutivt urval
Ibland låter man urvalsramen vara samma som den bakomliggande populationen, exempelvis kan man använda hela det svenska befolkningsregistret om man vill få ett stickprov ur den svenska befolkningen för att uttala sig om just den svenska befolkningen. Exempelvis skulle det kunna vara kvinnor i åldersgruppen år med diagnostiserad sockersjuka typ II och som har kontakt med någon vårdcentral som finns i Alingsås kommun.
Resultaten gäller då för de individer som är undersökta. Om stickprovet väljs ut på rätt sätt kan det anses vara en liten miniatyrkopia av den större bakomliggande population man egentligen vill uttala sig om. Det är viktigt att fundera på i vilken utsträckning din urvalsram liknar eller skiljer sig från den bakomliggande population du vill kunna uttala dig om.
Kanske, men det vet man oftast inte. Att urvalsram och bakomliggande population är exakt samma är undantag. Att undersöka alla individer i den population man sedan vill kunna uttala sig om kallas totalundersökning. För att detta skall fungera måste du ha klart för dig vilken din bakomliggande population är. Du tar därför ett stickprov som får representera den bakomliggande populationen.
I det förstnämnda spåret är varje individs sannolikhet att bli vald okänd.
Det kan finnas vissa typer av personer i din urvalsram som inte finns i den bakomliggande populationen kallas övertäckning och tvärtom att den bakomliggande populationen har en viss typ av personer som saknas i din urvalsram kallas undertäckning. Punkt ovan bör beskrivas i projektplanen och finnas med i det underlag etikprövningsmyndigheten har för att ta ställning till ditt projekt. I de allra flesta fallen gör man istället en urvalsundersökning , det vill säga endast en del av alla individer undersöks.
Det kostar för mycket och tar för lång tid.
De som väljs ut att bli undersökta kallas stickprov. Det är viktigt att försöka få en grov uppfattning om i vilken utsträckning det förekommer övertäckning respektive undertäckning. Att urvalet görs på rätt sätt är viktigare vid epidemiologiska undersökningar jämfört med experimentella. Låt oss anta att man vill veta förekomsten av övervikt i landet.
Resultatet från stickprovet får sedan representera alla individer i det som kallas den bakomliggande populationen. Resultaten från ditt projekt kan sedan användas för att dra slutsatser om den bakomliggande populationen. Rent teoretiskt kan man tänka sig att alla landets invånare undersöks med avseende på förekomsten av övervikt. Datainsamling startar långt innan projektet sjösätts. När det gäller hela befolkningen i ett land är det oftast inte möjligt.
Det finns två olika huvudspår när det gäller urvalsstrategier, icke-slumpmässigt urval och slumpmässigt urval. Om det inte handlade om hela befolkningen i ett land utan en mindre mängd människor, exempelvis alla i den lilla staden Grönköping, så vore det möjligt att undersöka alla individer. Du inkluderar sällan alla som finns i urvalsramen utan bara ett stickprov från den.
Urval och urvalsgrupper
Detta är en stor bakomliggande population och det vore omöjligt att undersöka alla dessa. I det sistnämnda spåret är varje individs sannolikhet chans att bli vald lika och känd i förväg. Mycket av arbetet runt datainsamlingen görs alltså långt innan själva datainsamlingen sker. Ofta går det inte att få siffror på detta men ett kort resonemang på meningar kring över- respektive undertäckning är önskvärt när man redovisar sina resultat.
Detta är det stora problemet som gör att man, framför allt vid epidemiologiska undersökningar, bör undvika icke slumpmässigt urval. Att planera datainsamlingen omfattar ett antal beslut som måste tas långt innan datainsamlingen görs:. I sällsynta fall kan man göra en totalundersökning. De flesta studier är urvalsundersökningar så deltagarna i din studie kan ses som ett stickprov tagna från en bakomliggande population.
I de flesta fall är urvalsramen mycket mindre än den bakomliggande populationen. Hur går man tillväga? Gäller de även för individer som inte är undersökta? Ibland kan det gå att få siffror på detta genom att jämföra övergripande beskrivande statistik som finns tillgänglig för både den bakomliggande populationen och för urvalsramen. Ett exempel på bakomliggande population kan vara: kvinnor i åldersgruppen år med diagnostiserad sockersjuka typ II och som bor i ett höginkomstland i Europa eller Nordamerika.
Den är en viktig del i planeringen av studien.